Bäst Preferensaktier 2020 🥇 Aktier med hög utdelning | Preffar

De vanligaste frågorna om Preferensaktier

• Vad är en preferensaktie?

En preferensaktie är en finansiell produkt som ger rätt till utdelning för ägaren, men kan lösas in likt en obligation om företagets ledning anser det vara nödvändigt. Preferensaktier ger förtur till utdelning.

• Hur fungerar en preferensaktie?

En preferensaktie fungerar på så vis att de handlas på börsen med en förutbestämd utdelning. Bolaget som emitterat dem kan beslutas sig för att lösa in dem till det på förhand fastställda inlösenpriset.

• Varför skall man en preferensaktie?

En preferensaktie skall man köpa för att de kan vara ett bra alternativ om man önskar bygga en utdelningsportfölj eller vill diversifiera sina investeringar.

• Hur köper man en preferensaktie?

En preferensaktie kan köpas via börsmäklare som erbjuder handel med finansiella produkter.

• Vilka preferensaktier är bäst?

Det är upp till investeraren att avgöra, se kompletta listor över preferensaktier för att göra ett bra val.

Preferensaktier rör sig annorlunda

Kursen på preferensaktier rör sig i regel inte på samma sätt som kursen för stamaktier. Vanliga aktier påverkas mycket mer av marknaden och den ekonomiska utvecklingen för företaget. Denna typ av aktier är mer kopplat till övriga typer av investeringarnas utveckling. Om räntan exempelvis rör sig kraftigt uppåt så blir ju investeringar i preferensaktier mindre attraktiva och då kan kursen sjunka.

Vad innebär preffar (preferensaktier) för bolaget?

För bolaget innebär preffar bland annat följande:

• Aktiekapital: Det ekonomiska kapitalet som preferensaktieägarna bidrar med blir till aktiekapital för bolaget. Det innebär bland annat att kapitalet kan fungera som ett slags lån när bolaget ska göra en investering av något slag. Om det är en större investering som ska göras kan bolaget ta ett banklån, samtidigt som resterande summa som behövs för investeringen betalas av preferensaktier.På så sätt behöver bolaget inte investera med eget, befintligt, kapital, utan gör investeringar av lånat aktiekapital istället.Till lånen som görs – både av banken och av preferensaktieägarna – tillkommer en ränta. Räntan från banken är ofta lägre än räntan från preferensaktieägarna, men då det sällan går att låna 100 procent av en investeringssumma från banken blir det nödvändigt att låna av preferensaktieägare istället. Den totala finansieringskostnaden blir sedan den gemensamma räntesumman för lånen som gjorts, både av banken och av preferensaktieägarna.
• Större flexibilitet vid utbetalningar: Med denna typ av aktier får företag en större flexibilitet när det gäller utbetalningar till preferensaktieägarna. När en utbetalning sker kan variera lite utan att det innebär någon direkt intressekonflikt mellan bolaget och preferensaktieägarna. Om en utbetalning inte skulle ske är det inte synonymt med risk för konkurs för bolaget, däremot betraktas frånvaron av utbetalning som ett belopp som finns till godo.I och med att preferensaktier ska delas ut i första hand vid utbetalningar innebär det att beloppet kommer vara innestående tills det betalats ut. Om utbetalningen dröjer kommer en ränta läggas på summan, vilket innebär ökade utgifter för bolaget. Detta vill gärna undvikas av företag, vilket gör att de försöker se till att utbetalningar görs när de ska göras.

• Investerare: När ett bolag använder sig av dessa aktier kan det vara ett sätt att göra investerare intresserade av verksamheten. Om ett bolag exempelvis strävar efter expansion av något slag, till exempel genom att utöka sin verksamhet, kan investerare vilja vara delaktiga i den processen. Om det dessutom är kapitalvaror som investeras i, vilka innebär en kontinuerlig tillväxt, kan det ses som ett säkert sätt att investera sitt kapital på.Genom att investera i något konkret som har ett värde blir det också en form av försäkran för investeraren vid eventuell konkurs, då återbetalning av det investerade värdet med större sannolikhet kommer kunna betalas tillbaka.

Stamaktier och preferensaktier, vad är skillnaden?

Stamaktier är en vanlig aktietyp som innebär att aktieägaren köper andelar i ett bolag, vilket sedan används som aktiekapital av bolaget. Som stamaktieägare kan man bland annat få ta del av företagets vinster vid utdelningar. Det finns olika typer av stamaktier som ingår i olika serier, vilka kallas för A, B, C och D. Vilka villkor som gäller för stamaktieägarna och för aktiebolaget kan variera beroende på vilken serie aktierna tillhör. Detta är en primära skillnaden mellan preferensaktier och stamaktier.

Skillnaden mellan Stamaktier och Preferensaktier

Vad är obligationer?

Obligationer innebär att man lånar ut pengar till ett bolag, företag, kommun eller stat. Lånen sker vanligtvis över flera års tid och till den utlånade summan tillkommer ränta för exempelvis bolaget som har lånat pengar. En vanlig typ av obligationer är vad som kallas för kupongobligationer, där både nominalbeloppet och periodiska utbetalningar ska göras av låntagaren till långivaren.

Vad är gemensamt för preferensaktier, stamaktier och obligationer?

Det som är gemensamt för preffar, stamaktier och obligationer är att alla tre innebär en kapitalinvestering i en verksamhet av något slag, där kapitalinvesteringen gör så att aktie- och obligationsägarna har rätt till utdelning från verksamheten som har investerats i.

Vad skiljer preferensaktier, stamaktier och obligationer åt?

Det som skiljer preferensaktier, stamaktier och obligationer åt är både hur investeringen som görs förstås och hur utdelningarna sker. När det gäller aktier ses investeringen ofta som ett delägarskap, medan vid obligationer betraktas investeringen snarare som ett lån. Det kan också förekomma skillnader i hur ofta utdelningarna görs, och hur summan för dessa utbetalningar beslutas om. Vid preferensaktier beslutas ofta utdelningssumman på förhand och är stabil över tid. Vid stamaktier kan utdelningssumman vara mer direkt avhängig av verksamhetens vinst eller förlust.

När det kommer till utdelning har preferensaktieägare förtur, och får alltså utbetalningar från bolaget innan stamaktieägarna. Utdelningen för preferensaktieägare är dessutom ofta högre än den för stamaktieägare.

Det som skiljer preferensaktier och obligationer åt är att de första förstås som aktiekapital, medan obligationerna förstås som ett lån och därmed en skuld. Det påverkar bland annat hur bolagets eller verksamhetens balansräkning och dess skuldsättning.

Preferensaktier kan, av företaget, ses som mer flexibla än exempelvis obligationer. Detta beror bland annat på räntesättningen: Vid obligationer måste ränta alltid betalas ut, då obligationsägarna annars kan begära att företaget sätts i konkurs, medan vid denna typ av aktier kan preferensaktieägarna inte begära att företaget sätts i konkurs på samma sätt – däremot är företaget skyldiga att göra utbetalningar till preferensaktieägarna i första hand när utbetalningar görs.

Om utbetalningarna inte skulle göras till preferensaktieägarna betraktas det som ett innestående belopp och bolaget kan inte betala ut några pengar förrän utbetalningarna till dessa har gjorts. Till det innestående beloppet tillkommer även ränta, vilket på längre sikt kan bli väldigt dyrt för bolaget.

När en person har stamaktier är det vanligt förekommande att personen får rösträtt inom bolaget, och ofta är röstandelarna fler per person för stamaktieägare jämfört med röstandelarna som preferensaktieägarna får. I vissa fall kan stamaktieägarna få exempelvis tio röster per aktie, medan preferensaktieägarna får en röst per aktie.

Inlösen (kurs) – Kan bolaget köpa tillbaka preferensaktier?

Vilka villkor som gäller för preferensaktiers möjlighet att köpa tillbaka preffar (inlösen) kan skilja sig åt, både mellan bolag och mellan aktier. Vad som gäller ska stå angivet i de villkor som finns för preferensaktierna ifråga, där ska det framkomma information om allt du behöver veta.

Det är vanligt förekommande att det finns speciella trappor eller inlösenkurser som gäller vid inlösning av denna typ av aktier. Det kan till exempel innebära att bolaget har rätt att köpa tillbaka aktien för 15 procent högre summa än vad preferensaktieägaren köpte den för (inlösenkurs), eller att bolaget kan köpa tillbaka aktien för samma summa som den såldes för efter tio år. I andra fall kan inlösenkursen vara lägre än vad aktien kostade.

I en del fall kan bolaget ha rätt att köpa tillbaka sina preferensaktier, vilket också innebär att preferensaktieägaren har en skyldighet att lösa in sina aktier mot återbetalning. Förutsättningen för att detta ska ske är dock att bolaget har en innestående vinst, vilken de kan använda till ändamålet. Vinsten beräknas alltid efter att utbetalningar har gjorts till både aktieägarna och eventuella långivare. I det avseendet är dessa aktier  att betrakta som tidsbegränsade aktier, men i praktiken fungerar det ofta annorlunda. Det är vanligare förekommande att bolagen låter sina preferensaktier ägas av utomstående parter, snarare än att de köper tillbaka dem.

Oavsett vilka villkor det är som gäller för preferensaktier kan det vara en god idé att vara uppmärksam på bland annat inlösenkurs när man handlar preffar, så att man har koll på hur det fungerar på det specifika bolaget och med den specifika aktien.

Här nedan ser du inlösenkurser för olika preferensaktier:

Vad händer om bolaget går i konkurs?

Om bolaget där man har preffar skulle gå i konkurs strävar bolaget efter att återbetala det belopp som preferensaktieägaren har investerat i verksamheten. Att utbetalningarna primärt görs till preferensaktieägarna gäller även vid konkurs, där preferensaktier återbetalas innan någon återbetalning görs till stamaktieägarna. Däremot betalas lån till obligationer av före utdelningar görs till preferensaktieägare.